Flytta tandläkare eller flytta själv?

Idag ser vi en tydlig och oroväckande tendens i vårt samhälle. En tendens som innebär attg gelsbygden utarmas och att och storstäderna växer så att det knakar. Det är lätt att förstå att många unga väljer att flytta till exempelvis Stockholm från mindre städer. Spänning, arbetsmöjligheter, studier och så vidare är samtliga hållbara argument. En tydlig skillnad nu mot så är dock att valet är mindre fritt nu.

Förr flyttade man som ung för att man ville - idag så flyttar många för att man måste. Det finns inga arbeten, det finns inga möjligheter till studier och det finns kanske inga möjligheter till ett socialt liv - som en följd av att alla andra flyttat. Det här skapar en osund fördelning gällande ålder. Kvar blir äldre människor och dessa får det också väldigt tufft. I samhället så brukar nämligen äldre personer hamna i kläm och ser man till sjukvård så är det definitivt inget undantag.

Det mesta handlar om lönsamhet. Det kanske inte är ekonomiskt försvarbart att ha ett sjukhus i Sollefteå (som ju fyllt våra debattsidor de senaste åren), men det kanske finns andra värden än kronor och ören som ska vägas in. Är det rimligt att personer i Sollefteå med omnejd ska åka närmare tjugo mil bara för att få vård? Tjugo mil som dessutom sker på vägar som är under all kritik? Och; vad kommer nästa gång - är det till en tandläkare som man måste åka dessa mil enkel väg för att besöka?

Fler tandläkare i Bromma än i Norrland

Rubriken ljuger, men den påtalar det stora problemet gällande tandvård. Idag har vi fler tandläkare än någonsin tidigare i Sverige. Det är bra. Mindre bra är dock att alla dessa - liksom alla andra branscher - söker sig till Stockholm, Göteborg och Malmö. Skulle du gå i centrum i Bromma så skulle du säkerligen bara där stöta på 5-6 tandläkare. Det gör att urvalet är stort, att priserna blir lägre och att man som boende i Bromma alltid har tillgång till tandvård - billig sådan - då man behöver det.

Men, hur ser det ut på glesbygden? Där lyser tyvärr tandläkare med sin frånvaro. På samma sätt som övrig vård. Boende i Norrlands inland får åka långt för att få sina tänder undersökta och behandlade; något som gör att många struntar i det och i om detta exponerar sig själva för andra, mer allvarliga sjukdomar. Det finns ett tydligt samband mellan sjuka tänder och exempelvis cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Är lägre skatt en lösning?

Det som måste ske är att skapa incitament som gör att tandläkare - och vanliga läkare (stafettläkarsystemet är definitivt inte en hållbar, ekonomisk lösning) - väljer att flytta till- och kanske stanna i glesbygden. Ett tydligt sådant kan vara att man blir skattebefriad under de år man bor i det givna området. Väljer man att som ung, nyutexaminerad tandläkare att bosätta sig i exempelvis Sveg eller Järpen så kanske man ska betala lite - eller ingen skatt: förutsatt man bor där i några år. Under den tiden så hinner man spara ihop pengar. Flyttar man efter tre år -eller hur lång tid som nu bestäms - ja, då kommer en ny tandläkare och stannar lika länge, mot samma förmånliga skattesats.

En annan lösning kan vara att studieskulden skrivs av efter en viss tid - några år. Oavsett vilket så måste någonting göras och det måste också ske fort. Vi kan inte låta en del av Sverige förfalla bara för att större städer ska kunna blomma. Det måste finnas en mellanväg.

På denna sida kan läsa om vilka tjänster/behandlingar en tandläkare kan hjälpa dig med: https://www.tandläkarebromma.nu.

9 aug 2018